Alla inlägg den 17 oktober 2011

Rubrik saknas

Av Elvira Carlsson - 17 oktober 2011 21:37

"Jag saknar honom varje sekund som går och jag kan inte sluta tänka på honom. Han gjorde mig lyckligast på jorden och jag fick inse vad riktigt kärlek var. Vi delade mycket tillsammans, intressen och känslor. Jag ville ha honom föralltid. Det enda jag vill är att han ska bli lycklig och inte hamna i nån skit. Jag har tyvärr ingen kontakt med honom längre. Hur mycket jag än vill hålla koll och veta att allt är bra så kan jag inte. Jag saknar alla stunder när vi skrattade tillsammans, kunde ligga på nätterna och jag fick känna hur hans hjärta dunkade mot mitt öra och när han viskade; jag älskar dig. Det tar skada på min själ när jag inser att det är över och jag aldrig kommer att få uppleva det igen.

Jag älskar honom över hela mitt hjärta och kommer vänta på honom så länge mitt hjärta dunkar."

Vissa dagar är svårare än andra,

vissa dagar är allt bra och jag tänker inte på honom alls.

Men oftast gör jag det.

Jag kommer aldrig glömma han , min första riktiga kärlek.

Han fick mig att inse vad äkta kärlek var , och han var den enda som verkligen älskade mig för den jag är.

Men såklart var jag tvungen att förstöra allt , men han ska veta att jag fortfarande älskar han . Exakt lika mycket som jag gjorde för ett år sen.

Mina känslor för honom kommer aldrig försvinna.

Men jag krossade hans hjärta , och jag förstår om han aldrig vill prata med mig igen , efter allt jag gjorde mot honom.

Jag ångrar allt så mycket , om han bara visste hur jävla mycket jag ångrar det.

Han var hela mitt liv , min andra halva , min enda anledning att fortsätta andas.

Det var han som hjälpte mig när jag hade det som svårast , när alla andra lämnade mig så stod han kvar. Och jag är honom evigt tacksam för det.

Jag kommer aldrig glömma allt han gjort för mig , han gjorde mitt liv värt att leva , han var mitt allt.

Jag kommer aldrig glömma alla minnen med honom , dom elva månaderna med han var dom bästa i mitt liv .

Stunderna vi låg i hans säng och bara pratade , pratade om allt möjligt .

Vi kunde ligga där hela natten och bara prata.

Jag och han gick igenom mer än vad dom flesta 14&16åringar gör.

Den veckan i mars , den hemska , konstiga veckan.

Då fanns han för mig , han fanns där på sjukhuset med mig den dagen.

Då jag fick ligga på sjukhuset och missa begravningen, han förstod hur dåligt jag mådde då . Och han kom och var med mig den dagen , den dagen hjälpte han mig mer än vad han trodde. Det betydde så otroligt mycket för mig att han var med mig just då . Allt vart så mycket bättre av att bara ha honom vid min sida just då.

Och löftena vi gav .

'' Jag lovar att aldrig lämna dig''

Förlåt för att jag inte höll mitt löfte.

Men jag lovade att jag alltid skulle älska honom , vad som än händer.

Och det gör jag , kommer alltid älska han , föralltid .

Som jag sa till honom , nu då och föralltid.

Och ifall han skulle läsa det här , så snälla.

Försök lyssna på mig nångång.

Alla förtjänar en andra chans .

Snälla.

Allmänt

Dela · Kommentera (1)