Anledning till att jag inte orkar kliva upp på morgonen , är att jag inte har dig längre.

Jag orkar ingenting utan dig.

Jag orkar inte ta mig upp , orkar inte fara på skolan , orkar inte ens bry mig om mina jävla betyg längre.

Bryr mig inte om nånting längre.

Orkar inte ens låtsas vara glad längre.

För utan dig är jag fan inte lycklig.

Du är den enda jag vill ha , du är den enda för mig.

Kan inte fatta att jag sumpade allt.

Kan inte förstå att jag var en sån jävla idiot.

Men jag hoppas att du kanske kan förlåta mig nångång.

Men jag kommer aldrig förlåta mig själv för dedär.

Du var mitt allt,min andra halva.

Du var den enda jag ville ha,och så kommer det alltid vara.

Har skrivit samma sak hur många gånger som helst.

Men det gör fortfarande lika jävla ont.

Jag kan inte tänka på nåt annat än dig.

Du är det första jag tänker på när jag vaknar,innan jag somnar.

Du finns i mina tankar 24/7.

Jag vill bara vara med dig , som förut.

Jag minns bara hur jävla lycklig jag var då , och alla våra underbara minnen.

Tårarna bara forsar ner när jag tänker på dig.

Fyfan vad jag saknar dig.

Jag saknar att kunna kalla dig min , min älskling.

Saknar att ligga i din säng och prata hela natten.

Saknar att kunna ha nån och ringa på kvällen .

Saknar att ha nån där som verkligen bryr sig.

Men ska väl sluta klaga nu.

Det var jag som ställde till det för mig själv.

I will always love you.

skolfotot..

såg bara helt jävla sär ut,men annars vare väl okej!

aja,

har typ nyss vaknat.

vill bara gå och lägga mig igen,och vakna upp i min underbara dröm som jag hade.

vaknade typ gråtandes.

fan